det är bara jag.
Ojoj, jobbade inatt. Gick ju bra. Vaknade tiiidigt och åkte in till stan. Har inte blivit nån träning i veckan alls eftersom jag har haft en äcklig infektion som gjort de omöjligt att träna. Tacka vet jag antibiotika. Idag tränade jag för fulla muggar =)
Ställde mej på vågen, och döm av min förvåning så vägde jag inte 70 kg, och inte 60 kg utan..lite mindre iaf. Pust pust pust, är en liten bit kvar till 50 kilo. Haha, liten och liten, tror att den faktiskt är omöjlig att uppnå om man inte svälter sej själv.
Och de ska jag ju inte göra. Men 54 kg vore inte helt fel. Alltså inte långt kvar =)
Jaja, intressant.
BTW, mitt förra inlägg kan ni bortse ifrån. Ibland blir man fundersam och tycker så jävla synd om sej själv på nätterna. Jag är absolut inte själv om det. Tror ni inte att alla nångång tycker extremt synd om sej själv och allt är bara fel? Precis allt allt allt. Jag tror det. Jag tror att precis varje människa gör det. Även fast ingen vet om det.
Jag är ju egentligen en ganska glad tjej som hatar att klaga.
