csegersten

Jag ringer och frågar henne om jag kan hämta mitt papper om friskvårdspengarna. jajjemen det gick så bra. Hon har inte hört av sej till mej på hela veckan om jobb. Jag tänker bara säga att jag kommer förbi sen. Och hon frågar om jag vill jobba nått? Är hon inte bra rolig? Jag är ensamstående mamma, barn kostar, snart jul, och det där är nästan mitt enda jobb, vill jag jobba? Aldrig. Hon har fått för sej att jag är den enda som kan tänka mej att jobba varje helg.
Jag ska ju för pörskans fjöl jobba hela julen. Jag offrar min stackars jul med min dotter för jobbets skull. Nu när Saga är så pass stor och uppskattar saker och ting, så jobbar jag istället. Jag skulle ju ljuga om jag säger att jag inte vill va ledig. Men vem behöver inte dom fina pengarna? Och förhoppningsvis blir hon lika glad över tomten, maten, sällskapet och klapparna även fast jag måste åka efter tomten kommit:(
Men jag ska söka jobb som en liten gudinna sen. När jag har ett ordentligt program på datan som man kan skriva på. Då jäklar! Tänk att kunna ha 4 veckors semester, komptimmar, ta ledigt när älsklingen ska ha Lucia på dagis, eller läkarbesök. Eller att kunna PLANERA våra veckor tillsammans. Eller kunna köpa en ponny till Saga. Hon behöver en ponny i 3-årspresent.
Jaja, man ska inte klaga. Jag har pengar så jag överlever, och det enda positiva med att leva lite snålt och inte jobba så mycket är ju att man får tid över till annat. Numera har jag kunnat vara ledig med Saga rätt så mycket. Jag kan ut å rida, hjälpa folk i min omgivning, och vi kan ha myspysfrukost. Det kommer jag sakna när man börjar jobba på riktigt sen.
Det är fint att kunna va till hjälp, och känna att man har tid för det. Så pass på att fråga om min hjälp, medans jag är på det här humöret :)