Ångest...
Jag har världens irriterande tvångstankar. Jag går alltid och kollar om dörren är låst trots att jag vet att den till 100% är låst. Okey så långt. Men igår kväll när jag inte kunde sova, så låg jag och funderade på om Sagas säng verkligen var bäddad, trots att jag visste att den var bäddad. Låg och vred och vände på mej, men kunde inte släppa det där om att sängen kanske inte alls va bäddad.
Eftersom detta driver mej till vansinne så är jag så illa tvungen å kolla om den är bäddad. Jajjemen, de va den. Irriterande.
Numera kan jag faktiskt inte gå utanför dörren utan att bädda sängen. Det första jag gör när jag vaknar efter jag stigit upp är att bädda sängen. Tantvarning?
Dagen idag har varit hemsk. Jag har haft ont i kroppen och tröttheten gör sej allt mer och mer påmind.
Efter praktiken åker jag och handlar. Jag vet inte vad som händer på Willys. Men det bara hände. Jag hade bestämt innan att jag skulle köpa en mörk choklad, för om man blir chokladsugen så räcker det med en eller två bitar så äre bra sen. Därinne blir jag sugen på all choklad som jag ser, och är påväg att stoppa ner alla chokladkakor och chokladbitar i vagnen. Men med min starka karaktär undviker jag detta, och tar som bestämt bara chokladkakan jag hade bestämt mej för innan.
Betalar och går till bilen. Bestämmer mej för att ta en bit choklad medans jag åker hem.
Men nånting gick totalt snett, jag får sån grym ångest att jag hetsäter upp hela chokladkakan mellan willys och Lidl. För er som inte vet så tar på sin höjd 3 min att köra dit. Beslutar mej för att åka in på Lidl å köpa mer choklad. Fort in,handlar, in i bilen och fullständigt trycker i mej det. Jag äter och äter. Jag mår så dåligt, men endån fortsätter jag. Får ännu mera ångest. Och även fast jag håller på att kräkas trycker jag i mej det sista. Det som jag hellst av skulle vilja göra i det där skedet va att kräkas, men har man som jag varit gravid och kräks varje dag minst en gång om dagen i 4 månader, så kräks man inte frivilligt. Så det jag helt enkelt får göra är att inte försöka kräkas. Och jag lyckades också.
Funderar starkt på att gå på nån slags kbt för mitt chokladhetsätande. Även fast jag inte kräks efter, är överviktig eller verkar har nån tendens till att bli det heller, så mår jag så jävla dåligt av det, och det kommer mer och mer.
Satt ett tag och funderade på: Om man är sugen på choklad så har man brist på magnesium. Jag får säkert inte alls i mej särskilt mycket magenesium per dag, eftersom man får i sej det i mandlar, böngroddar, olika slags nötter, havregryn etc.
Jag äter aldrig nötter, men däremot havregryn är ju en av favoriterna till frukost. Imorse åt jag ju faktiskt inte havregryn till frukost... Men svårt att tänka mej att man måste hetsäta för att få i sej det då.
Så kom ihåg det mina damer och herrar, är ni sugen på choklad, så har ni brist på magnesium.
Så ät inte choklad då, ät nått som är nyttigare än choklad.
Fan va irriterad jag blir på mej själv ibland. Jag vill ju hela tiden bli massor av saker. Men typ brandman, sjuksköterska, massör och sånt där ni vet, men nu vill jag bli personlig tränare och kostrådgivare också. Hur ska jag hinna med allt innan jag dör, och hur får man råd till att gå i skolan hela livet? Jag har ju iofs ett bra arv att se framemot i framtiden. Sen är vi ju 3 syskon och det förrvärra ju iofs arvet..hmm...Fast iaf, min mamma har dödsångest och är rädd för att sova på nätterna och tror hon ska dö om hon somnar ungefär. Jag har försökt att sagt till henne att hon måste byta livsstil. Hon äter som en ungkarl och det är inte bra. Hon kommer dö i hjärtochkärlsjukdomar, pga sin ohälsosamma livstil.
Snart tar jag dit Anna Skipper, vi är bästa kompisar.
Jag ska träna. Jag hade tänkt att inte träna idag, men eftersom ångesten är värre än vanligt måste jag träna för att tänka på nått annat ett tag, å frigöra lite positiva endorfiner. Sen hoppas jag på att kunna lägga mej i badet och läsa klart min Psykosbok. Nått i skolan hade jag tänkt å göra klart under praktiken.
Fast känns att efter första kapitlet att jag kan boken nu, och vet precis vad den kommer att handla om, så jag kan ju skriva det jag hade tänkt å skriva från första början. ' Jag börjar förstå hur folk som hör röster faktisgt gör det rösterna säger åt dom att göra, tom dödar andra människor. '
