Marddröm
Jag önskar inte min värsta fiende det här, jag orkar inge mer. Det är så sjukt jobbigt, både psykiskt och fysiskt. Jag är helt utmattad, och imorrse övervägde jag att ta livet av mej. Det slutade med att jag la mej i sängen och grinade en skvätt. Tänk att man ska behöva må så dåligt så länge lixom.
Vill kunna äta och dricka utan att tänka på hur konsistensen är när jag spyr. Vill dricka en rykande het kopp morgonkaffe och bara njuta. Jag vill kunna äta, utan att behöva springa på toa. Oj, vad liten och klen man är när man är sjuk.
Mamma har varit hit med en smörgås och nyponsoppa, och Palle tog med sej lite filmer från Carro. Jag överlever nog den här dagen med om jag slipper spy så mycket. Snart kommer mamma igen med nån smörgås. Just för tillfället mår jag relativt bra, har kunnat druckigt litegrann. Känner mej aningen uttorkad.
Känner mej som världens mest ofräshaste människa, borde duscha, men när jag ställer mej upp händer det nått i min mage. Konstigt det där.
Nee, nu ska jag dra igång en film, den som känner för att komma å lämna en film är mer än välkommen, jag smittas inte såvida jag inte ska laga mat till er eller så.
