när nått går dåligt
går allting dåligt.
Tror helt seriöst att jag ska uppsöka en bergsvägg och köra rätt in i för att sedan ligga i respirator i ett par månader. Mår så dåligt. usch.
väntar på veckan då allt kommer hända. Alltså, om en bra sak händer brukar ju allt falla på plats och allting går så jäkla bra. men allt verkar vilja jäklas på en gång nu. Man släpper kontrollen över en sak och sen sätter sej allt på tvären. I helgen slutade jag med LCHF. Kanske det dummaste jag gjort. Att sluta alltså. Nu mår jag så dåligt att jag vet inte vad jag ska ta mej till.
Fan va jag hatar det här. Nu 'tillåter' jag mej själv att äta allt jag kan. Och när jag gör det så skäms jag och har en grym ångest. Skamsen för jag vet vad jag gör och jag vet att allt blir så fel. Ångesten över allt man stoppar i sej, skamsen för att nån ska se att man är tjock, jag är så rädd att nån ska se mej. Ångest över att känna mej mätt och plumsig. Ångest över att vilja ha mer. Ångest över att inte ha kontroll, skamsen över att jag vet att allt är fel.
Jag önskar att kunde ha ett normalt förhållandesätt till mat. Jag önskar att jag bara kunde äta utan att behöva tänka. Utan ångest. Utan skam. Utan kontroll.
Utan kontrollen finns när hetsätningen sätter in. Ett tag trodde jag faktiskt att jag inte hetsåt. Att jag absolut inte alls hade några problem och att jag hade ett normalt förhållandesätt till mat. Men ibland förstår jag att jag inte har det.
Nu kommer jag må dåligt tills på måndag. Jag kommer må sjukt dåligt tills på måndag och det kommer bli värre för varje dag som går. På måndag kommer jag börja må bättre. Då ska jag börja banta. Hur får ni veta då.
Kul va?
Tror helt seriöst att jag ska uppsöka en bergsvägg och köra rätt in i för att sedan ligga i respirator i ett par månader. Mår så dåligt. usch.
väntar på veckan då allt kommer hända. Alltså, om en bra sak händer brukar ju allt falla på plats och allting går så jäkla bra. men allt verkar vilja jäklas på en gång nu. Man släpper kontrollen över en sak och sen sätter sej allt på tvären. I helgen slutade jag med LCHF. Kanske det dummaste jag gjort. Att sluta alltså. Nu mår jag så dåligt att jag vet inte vad jag ska ta mej till.
Fan va jag hatar det här. Nu 'tillåter' jag mej själv att äta allt jag kan. Och när jag gör det så skäms jag och har en grym ångest. Skamsen för jag vet vad jag gör och jag vet att allt blir så fel. Ångesten över allt man stoppar i sej, skamsen för att nån ska se att man är tjock, jag är så rädd att nån ska se mej. Ångest över att känna mej mätt och plumsig. Ångest över att vilja ha mer. Ångest över att inte ha kontroll, skamsen över att jag vet att allt är fel.
Jag önskar att kunde ha ett normalt förhållandesätt till mat. Jag önskar att jag bara kunde äta utan att behöva tänka. Utan ångest. Utan skam. Utan kontroll.
Utan kontrollen finns när hetsätningen sätter in. Ett tag trodde jag faktiskt att jag inte hetsåt. Att jag absolut inte alls hade några problem och att jag hade ett normalt förhållandesätt till mat. Men ibland förstår jag att jag inte har det.
Nu kommer jag må dåligt tills på måndag. Jag kommer må sjukt dåligt tills på måndag och det kommer bli värre för varje dag som går. På måndag kommer jag börja må bättre. Då ska jag börja banta. Hur får ni veta då.
Kul va?
Kommentarer
Postat av: Mamma
Anorexi och Bulimi har dom bra hjälp emot nu för tiden. Och eftersom du inser att ditt ätbeteende inte är normalt så bör du söka hjälp omedelbart.De e betydligt farligare att röka än att äta mat. Läs på ciggpaketet så får du se vilket är mest skadligt.
Postat av: zingo
Ställ dig brevid några av dina kamrater...ta kort...sen ser du säkert att TJOCK e du inte...bara din hjärna som fått för sig d....=(...eftersom du tränar oxå så kan du med gott samvete äta....MYCKE...du duger som du är....kramizar...=)
Trackback
